Light at the end of the tunnel!
Imorgon kommer Karolina, den gamla au pairen, hit över dagen och det ska bli jättekul att se henne igen. Dessutom kommer Andreas son hit så vi kommer ha fem barn i huset resten av veckan. Men det är kul för barnen för de är verkligen störtförtjusta i sin storebror.
Nu ska jag ta ett långt bad och göra en ansiktsmask innan bedtime och sedan får jag - förhoppningsvis - sova gott hela natten. Imorgon börjar jag tidigt så det skulle vara skönt med lite ostörd sömn för en gångs skull.
/Amanda
Jag känner igen din känsla tjejen. Stongt av dej att klara hela tre månader med den känslan. Jag vet ju hur jag kände och jag hade inte riktigt stake att stannna längre än nödvändigt. Men jag hoppas att du börjar trivas nu när du vet att det inte är en press att du behöver stanna så länge :) Om du inte vill vara kvar ser jag fram emot att träffa dig i sverige igen :D
Puss!
Jo, jag kände att det inte gick att hålla inne längre. Men nu när jag vet att möjligheten finns för mig att lämna London så känns det genast bättre. Klart vi ska ses om jag kommer tillbaka till Sverige. Jag hör av mig! :)
du ser, ibland är inte livet svårare än man gör det, och ibland är det precis tvärtom, hur man än gör, men nu gick det ju finfint. Ha en fin dag, hörs ikväll. puss mamma
hej pärlan! känns jättetråkigt att veta att du inte mått bra... jag hoppas verkligen att det blir bättre. för att vara lite ful: jag blir inte direkt ledsen om du kommer hem heller, mer amanda till mig! :P men självklart hoppas jag du får det bättre och att du kommer trivas. puss <3
bra gjort att berätta för rebecca hur du känner! följ ditt hjärta :)