amandajackeltoft

Måndag igen! Varför är det måndag oftare än det är fredag? Jag har aldrig förstått det... Men jag har haft en toppenhelg i alla fall. Jag har i princip spenderat hela helgen tillsammans med Alexander och hunnit med både Camden Market, sightseeing, stadsvandring, en halvhjärtad utgång, Starbucks-besök, Brick Lane och filmtittande. Till och från har vi också träffat upp annat folk som har bidragit till att denna helg blivit så lyckad.


Camden Market i lördags förmiddag.


På The Old Explorer i lördags kväll.


Sötaste Caroline sköter serveringen.


Carro, Alexander och Alexandra.


På Brick Lane igår.

Igår var jag barnvakt åt sju barn när alla i huset skulle iväg och fira Emmas födelsedag. Och jag börjar inse nu hur skönt det ska bli att komma härifrån. På lördag kommer mamma hit och då är det bye, bye Mapesbury. Jag har helt enkelt fått nog av det här nu och kan inte vänta tills jag får åka tillbaka hem. Men jag tror att det kommer bli en lång veckas väntan dit.

Nu ska jag dricka upp mitt te och göra mig redo för en lång, regning, kall dag på jobbet med sex ungar i huset. Behöver det tilläggas att jag helst skulle låta bli?

/Amanda

Jag, Alex och Carro dricker sangria/rödvin och gör oss redo för en kväll på puben. Just nu funderas det över ifall vi ska gå till "Salusbury" eller "NLT". Imorgon har jag bestämt träff med Alexander i Camden klockan elva. Jag tänkte försöka promenera dit och har räknat ut att det inte bör vara mer än fem, sex kilometer. Problemet ligger alltså i att hitta, men google maps får guida mig innan avgång. Jag hoppas innerligt att det blir lite sol så att jag kan leta mig fram till Primrose Hill och få uppleva lite äkta, mysig London-känsla innan jag åker hem. Ska bli kul att träffa Bojjan också och se hur han har det. Sedan på kvällen väntar en pubafton med Caroline D och eventuellt utgång.




Skål för att jag klarar mig ändå...

Ha en trevlig fredagkväll!
/Amanda, Alex och Carro.

Barnen är galna! De spelar på sitt nya trumset hela tiden och de är komplett odugliga på det. Jag är fortfarande jätteförkyld och känner mig inte ett dugg bättre. Vi ska snart iväg till parken allihop och njuta av solen och den härliga värmen (14 grader).

Men trots att min entusiasm över att åka hem har lagt sig något så ska det fortfarande bli toppenskönt att lämna London och det här huset. Jag kan inte vänta tills nästa vecka är slut och jag får avsluta min tid här på ett 4-stjärningt hotell med mamsen och shoppa järnet innan vi åker tillbaka hem. Så jag antar att jag ska njuta av de här sista dagarna för det är sedan när jag kommer tillbaka som det riktiga helvetet börjar. Viss ångest, men mest lättnad tror jag. Vi får se hur allt ter sig...

/Amanda

Barnen är galna! De spelar på sitt nya trumset hela tiden och de är komplett odugliga på det. Jag är fortfarande jätteförkyld och känner mig inte ett dugg bättre. Vi ska snart iväg till parken allihop och njuta av solen och den härliga värmen (14 grader).

Men trots att min entusiasm över att åka hem har lagt sig något så ska det fortfarande bli toppenskönt att lämna London och det här huset. Jag kan inte vänta tills nästa vecka är slut och jag får avsluta min tid här på ett 4-stjärningt hotell med mamsen och shoppa järnet innan vi åker tillbaka hem. Så jag antar att jag ska njuta av de här sista dagarna för det är sedan när jag kommer tillbaka som det riktiga helvetet börjar. Viss ångest, men mest lättnad tror jag. Vi får se hur allt ter sig...

/Amanda

Jag började den här torsdagen med en tur till Cricklewood Health Centre där det snabbt konstaterades att jag behöver antibiotika för att bli bättre. Tandvärken är alltså inte tandvärk utan bara bihåleinflammationssmärtor som har spritid sig ut i kinden och hela vänstra sidan av överkäken. Så nu knaprar jag Amoxicillin och blir väl förhoppningsvis bättre inom en vecka. Imorgon är sista arbetsdagen för den här veckan, bortsett från söndag kväll då jag har lovat att babysitta. Ska bli skönt med helg även om jag inte känner mig speciellt sugen på att ta mig för något. Jag ska bo i Alex rum ett par dagar nu också för Beccas brorsa kommer hit och vill ha mitt rum. Orkar verkligen inte, men inte mycket jag kan göra åt saken.

Annars känns det mesta ganska likgiltigt. Det var lite sol idag, vilket alltid uppskattas, och det luktar tydligen vår ute. Men vad vet jag om det i mitt tillstånd? Jag känner inte ens doften av Angus äckliga bajsblöjor längre och de är annars svåra att missa.

Men nu är Alexandra på väg hem med en flaska vin. Jag kan behöva det tror jag. Imorgon får vi sovmorgon så då ska jag försöka ge mig ut och gå en sväng innan jobbet. Det lär ju inte bli någon powerwalk direkt, men jag behöver bara komma ut ur huset en stund utan barnen. Och försöka andas lite frisk luft genom min igentäppta stackars näsa.

/Amanda

Fy, vilken dag jag har haft idag. Min förkylning sitter i och har nästan blivit värre. Jag har jobbat tolv timmar och jag har en oumbärlig tandvärk som inte kan förklaras. Jag är trött som tusan och har ingen som helst lust att börja jobba klockan halv åtta imorgon bitti och, värst av allt, jag har inte haft ett fungerande smaksinne på flera dagar, vilket innebär att jag nu har tröttnat på att äta smaklösa saker och helt enkelt lagt ner.

Jag har precis tagit ett bad och ska snart gå upp och lägga mig för att läsa boken "Fidel - A Chritical Portrait". Jag känner att det är ungefär något sådant som jag vill ägna tankarna åt just nu, mest för att slippa tänka så mycket på allt annat. Så jag antar att det här är det första riktigt deprimerade blogginlägget hittills. Och jag hoppas innerligt att det blir det sista i sitt slag för värre än så här kan det nog inte bli. Men jag kan ju glädjas åt att Alexandra gör ett mycket bra jobb och verkar fungera bra tillsammans med barnen. Det är skönt att veta att min efterträdare kommer att klara sig bra! Frågan är om jag gör det när den här tiden är slut...


I give up...

/Amanda

Jag var visst för tidig ner i köket idag. Alla barn sover fortfarande och det är okej för mig. Det är lov den här veckan så vi har inget att stressa till. Förkylningen ligger i. Astråkigt! Och den förutspådda solen verkar ha bytts ut mot regn.

Nu väntar en stor kopp te och sedan tolv timmar på jobbet. Men vi är ju två nu, så det går ganska bra. London får dessutom tillskott av ytterligare en spintare idag, Alexander, som jag ska träffa på en fika/pint imorgon kväll.

/Amanda

Hela dagen har spenderats på Brick Lane med Alexandra, Carro D och Julia. Vi kom dit strax innan två i förmiddags och stannade till halv nio. Mat, vin, cider och drinkar har stått på menyn och nu sitter vi hemma i köket och försöker få igång Alexandras nya iPhone. Jag häller i mig te och inbillar mig att min helvetesförkylning blir bättre av det. Snart ska vi gå och lägga oss och imorgon börjar vi inte förrän klockan elva. Då blir det upp till bevis för nya tjejen, men det ska nog inte vara några problem. Hon verkar toppenbra och jag tycker redan jättemycket om henne. Jag är säker på att barnen kommer göra detsamma.


Carro, Julia och Alexandra på Vibe Bar.


Au pair 1 och au pair 2.


Jag och mina fina, gamla roomie Caroline.

/Amanda

Jag vaknade vid tjugo över sju imorse av att Airplane kom in i mitt rum och ville mysa. Jag gick upp och gjorde te och sedan lade vi oss i sängen och tittade på "127 hours". Förvånansvärt bra, men ganska blodig givetvis. Nu sitter jag i köket och Alexandra och jag ska snart fundera ut vad vi ska ägna dagen åt.





/Amanda

Nu har jag flyttat ut ur rummet. Jag har städat, packat, pysslat och donat hela morgonen och nu är jag helt slut. Jag sitter nere i köket och pustar ut med min dator eftersom internet inte fungerar i mitt nya rum. Jag snorar som aldrig förr och oroar mig för att jag har nyst ut all min energi för resterande del av veckan. Ögonen rinner och min hosta hörs säkert över halva grannskapet. Jag känner mig ungefär lika fräsch som ett gammalt välanvänt snorpapper.

Alexandra har landat och kommer snart hit i en taxi från flygplatsen. Jag borde alltså försöka ta tag i mig själv och åtminstone fejka en viss nivå av fräschör innan hon anländer. Sedan får vi se vad hon vill hitta på. Vi har sådant där trevligt, regnigt London-väder idag så utomhusaktiveteter kanske inte känns alltför lockande.

/Amanda

/Amanda, Hank, Fonsie, Wednesday och Angus

Idag är jag hemma med Angus. Han är så förkyld och febrig att han inte orkar gå ut med de andra barnen som är på Treetops. Just nu ligger han framför tv:n och jag lagar lite blodpudding åt honom i hopp om att han ska få i sig något. Snart ska vi gå och hämta storebror Fonsie på skolan och sedan kommer nog de andra också hem kort därefter.


Jag längtar tills den här dagen är över...

/Amanda

God afton!
Jag har precis färgat mitt hår själv för första gången i mitt liv och måste säga att jag känner mig som en helt ny människa. Inte på grund av färgen då, för håret är fortfarande blött så jag kan inte se resultatet, men för att jag har vågat mig på en hemmafärgning på egen hand. Nu ska vi inte ta ut något i förskott här för jag kanske ser ut som en schackbräda i huvudet imorgon, men jag är ändå lite småstolt. Jag som alltid brukar få hjälp av mamma, vänner eller pojkvän annars. Eller jo, det sistnämnda hände en gång och det kommer troligen inte att hända igen. Det blev jättebra verkligen, men jag var så nervös att jag skrek på stackars Martin all way through och när vi var klara fick jag skämmas för mitt ilskna temperament och be om ursäkt till min proffsfrisör till pojkvän.

Nu ikväll har jag tagit en snabb promenad med Julie som åker tillbaka till Danmark på fredag. Nu ska jag krypa ner i sängen och se någon dålig serie på datorn innan jag somnar. Jag köpte lite lakrits på svenska affären igår också som jag har tänkt stoppa i mig. Imorgon väntar ännu ett 12-timmarspass, men sedan kommer Caroline Netzell att flytta in här, vilket blir kul. Den andra Carro åkte ju i söndags så henne har jag inte sett sedan jag kom tillbaka. :( Men nu kommer alltså den blonda Caroline att bo här med mig mina sista veckor i London. Så jag antar att det måste firas med lite vin eller dylikt imorgon.

/Amanda

Hola!
Jag är tillbaka i London igen. Och denna gång är jag här för att stanna i åtminstone tre veckor till. Jag har hoppat omkring mellan så många olika platser, länder och hotell de senaste veckorna att jag är helt utmattad. Igår låg jag och sov som ett barn i soffan när Rebecca och Andreas kom hem klockan halv tio på kvällen och de skrattade gott åt mig medan jag segade mig upp för trappan för att krypa i säng. Den här dagen har dock gott väldigt snabbt, vilket är skönt. Det är punktering på dubbelvagnen så jag tog bara med mig Wednesday till kyrkan idag. Vi var inte hemma igen förrän strax efter fyra och sedan dess har timmarna bara flugit förbi. Nu sitter alla de små framför tv:n och ska snart i säng.

I helgen var jag och Becka i Madrid. MADRIIIIID! :) Solen sken när vi anlände i lördags förmiddag och vi gjorde ett misslyckat försök till shopping innan vinsuget kröp sig på och vi bestämde oss för att spendera eftermiddagen på soliga Plaza Mayor med varsitt glas vin/sangria i handen. Hotellet låg alldeles perfekt till och vi hade balkong ut mot torget och typ trettio sekunders gång till Sol och Plaza Mayor.


En glad och oerhört söt Becka på hotellbalkongen.


Och så jag, lite sådär lagom sliten efter resan...


Utanför hotellet. Vin och oliver i solen.


Plaza Mayor.


Fint väder...

På lördagkvällen köpte vi med oss ett par flaskor vin och traskade iväg till residenset där vi träffade Irina och de nya residensmedlemmarna. Efter många timmars tjat och fix fick vi till slut med oss ett ganska stort gäng till Dreams där vi dansade oss igenom natten fram till klockan fyra. Eller ja, vi gjorde så gott vi kunde med våra stackars smärtande fötter på vingliga klackar...  Efter pizza, chips och ett par timmars sömn vaknade vi lite lagom snurriga på söndagsmorgonen och gav oss ut på stan i jakt på något nytt att fylla väskan med. Det blev en klänning, en tröja och en väska för min del samt lite annat smått och gott för Beckas. På kvällen var vi så trötta att vi inte orkade ta oss för något vettigt, utan gick istället till Irina och åt mat. Därefter gick vi tillbaka till hotellet, packade och sov (återigen bara ett fåtal timmar).


En minst sagt lycklig Becka, tillbaka i residenset.


Vårt gamla rum, nummer 6. Kärlek!


Vår gamla franska balkong ut mot Duque de Liria.


På Calle Arenal med världens finaste Irina.


DREEEEAMS!


Dancing queens.


Irina, jag och Rebecka.


Världens bästa söndagsfrukost. Cafe con leche, croissanter och färskpressad apelsinjuice till frukost.


Churros con chocolate på CH&CH.


Bye, bye España. iHasta pronto!

Igår var jag alltså väldigt trött och sov sött hela natten. Nu ikväll väntar ett seriöst försök till packning eftersom jag snart ska lämna över mitt rum till Alexandra och sedan ett långt, elakt 12-timmarspass imorgon och på torsdag. Jag längtar redan till på fredag då jag får sovmorgon. Och till helgen då jag för första gången på länge bara ska få vara "hemma" i London.

/Amanda

Jag packar för fullt här och försöker få ner så mycket nödvändigt som möjligt i mitt lilla handbagage. Men det känns faktiskt ganska lugnt. Jag flyger ju med easyjet och deras handbagagerestriktioner är rena drömmen jämfört med Ryanair. För det första så slipper man knöla ner sin vanliga handväska i handbagaget, vilket annars kan vara riktigt problematist, (man brukar kunna höra sömmarna knaka på min väska då) och för det andra så finns det inga regler om hur mycket väskan får väga, så länge man själv orkar lyfta ner den i kontrollkorgarna. Man får dessutom bära med sig en normalstår påse med taxfree-innehåll samt en jacka eller ett paraply eller liknande. Heaven för oss weekend-resenärer med andra ord!

Snart ska jag hoppa in i duschen och om ungefär två timmar kommer Carro hem från jobbet. Hon flyttar imorgon så ikväll blir våran sista kväll tillsammans. Vi måste alltså ta åtminstone ett glas vin och ta ett gemensamt farväl av den här vackra tiden vi har haft som roomies. God, i'm gonna miss her! Men det blir tyvärr ett ganska kort avslut på det hela eftersom jag måste upp tidigt, tidigt imorgon. Min buss mot Victoria går redan klockan 05.14 och därefter fortsätter turen med tåg, flyg och metro innan jag slutligen anländer på hotell Cruz Sol i centrala Madrid. Vill som vanligt helst hoppa över själva resandet, men är i övrigt väldigt peppad på helgen.


Puss på oss! Love you, babe! :)

Nu ska jag pricka av de sista punkterna på min packningslista innan det är dags att gå och möta Carro för gemensamma inköp av kvällens tilltugg.

/Amanda

• Träffa Becks som jag inte har sett sedan i december!

• Dricka billigt, spanskt vin och sangria!

• Köpa nya solglasögon och förhoppningsvis få användning för dem!

• Dricka minst tio cafe con leche, helst fler, och tjata om hur oerhört gott det är!

• Säga åtminstone ett par ord på spanska bara för att bevisa för mig själv att jag inte har glömt precis allting!

• Hälsa på i gamla residenset och ge Irina en stor kram!

• Bo på hotell och ha en riktigt trevlig tjejhelg!

Rebecca är på soft play med de två mellersta barnen. Angus sover och Fonsie är i skolan. Själv bakar jag chocolate chip cookies och ska snart sätta igång med tillagningen av kycklingklubbor inför kvällen.


Satte precis in de små kakorna i ugnen, så nu är det exakt tio minuter kvar tills jag får smaka... :)

/Amanda

Jag dricker vin som smakar banan och lagar mat. Pasta med någon slags vegetarisk pastasås. Becca är på puben med Jess och alla barn sover. Snart ska jag sätta mig i soffan och se på det senaste avsnittet av Skins, trots falska löften till mig själv om att inte se det förrän alla avsnitt finns tillgängliga. Det tar upp så mycket tid, letar sig in i hjärnan och får en att leta efter nya avsnitt online varje kväll, trots att man vet att de bara släpps en gång i veckan. Men vad fasen, vad ska jag annars roa mig med en babysittarkväll som denna.

Idag har jag varit med Wednesday och Hank på Treetops. Vi mötte upp Julia och Kasper på vägen dit och det var skönt med lite sällskap från någon i sin egen ålder. Playdates är typ det bästa som finns på så sätt! Imorgon vet jag inte vad som händer. Jag måste ta tag i mitt rum snart eftersom Alexandra kommer nästa vecka och så vore det ju bra att vara packad och klar till Madrid på lördag.


Hank och Wednesday på tågstationen.


Hank och Kasper utanför Treetops.

Men nu ska jag äta! Bye bye!
/Amanda

Nu är jag tillbaka i London igen! Just den här dagen har varit ganska challenging, men annars känns det nog bra. Det var som alltid lite svårt att säga hej då till Martin imorse nu när vi inte kommer ses på en månad, men nu vet jag i alla fall att jag snart kommer hem till honom igen. Jag har fortfarande inte bokat någon biljett hem, men det ska jag ta tag i så fort min hjärna fungerar igen. Jag har nämligen inte sovit mer än ett par timmar i natt och är därför så trött att jag skakar just nu.

Jag ska ta en snabb dusch och sedan linda mitt onda knä som har irriterat mig i drygt två veckor nu. Jag är alldeles för lat för att åka upp till St Mary's och sitta på akuten i okänt antal timmar så jag tänkte prova med lite vanlig hederlig pain relief gel och stödbandage först. Är det inte bättre till på fredag så får det bli en tur dit då helt enkelt.

Nu ska jag göra mig redo för sängen och sedan ser jag fram emot drygt nio timmars ostörd sömn. Imorgon väntar det första av tre 12-timmarspass.

/Amanda

Ungefär så känner jag nu. Att jag måste packa alltså! Jag kom precis hem från mötet med min american cousin och hennes man och det var väldigt trevligt. Nu sitter jag på rummet och dricker te. Jag ringde precis och bokade en taxi som kommer hit vid kvart i fem imorgon bitti. Pratade med en otroligt skojig taxichaufför som på allvar försökte övertala mig att ta taxi hela vägen till flygplatsen. Men sedan tyckte han lite synd om mig när jag förklarade att jag inte hade råd.


Jason och Courtney som jag träffade för middag nu ikväll.


Första bilden på "kusinerna".

Nu skypar jag med Martin, men jag ska försöka ta tag i mig själv nu så att jag åtminstone får ett par timmars sömn innan det bär av till Sweden. Och hey, det glömde jag nästan. Den nya au pairen kommer till London redan den 19e februari. Det är ju om bara två veckor. Ska bli spännande att träffa henne och jobba med henne en tid. Det lutar åt att jag själv stannar till och med den 7e mars. Inte lång tid kvar för bloggen med andra ord!

/Amanda

Idag blåser det varma vindar i London. Jag har nyligen hämtat Wednesday och Hank på dagis och nu sitter vi hemma och väntar på Jess. Hon kommer förbi om 30 minuter för att ta oss till Treetops igen. Angus sover och Fonsie är hemma från skolan med feber.

Jag har inte packat än inför morgondagens hemresa, men det hinns nog med senare. Jag har i alla fall mitt boardingkort utskrivet och klart och har hunnit boka om flyget hem till på tisdag morgon så jag får lite extra tid hemma. Becca tyckte lite synd om mig för att jag bara skulle hem bara över en natt, så hon erbjöd mig ledigt på måndag. Så nu hinner jag tillbaka i tid för att ta barnen till kyrkan på tisdag. Det tackar vi tidsskillnaden för! :) Och bussarna är bokade till flygplatsen också så lite har jag minsann fått gjort idag.

Imorgon blir jag hämtad av mamma på Skavsta klockan tolv och sedan väntar inspektion av lägenheten och fika med mormor tror jag. Martin slutar vid fem och då ska vi förhoppningsvis träffa Robert och Linnea för lite hederligt parhäng.


En bild på Martin och Linnea från sist jag var hemma.

Nej, nu ska jag slänga ner lite nödvändigheter i en påse att ta med till Treetops. Vi kommer att ta tuben hem så det blir spännande att se hur det går. Jag känner en viss naughtyness från Hanks sida redan nu så wish me luck.

/Amanda

Jag sitter nere i köket och väntar på Becca som är i Kensington med någon bekant. Barnen sover och jag önskar själv att jag kunde göra detsamma. Utomhus är det världens storm och huset är världens spökhus just nu. Det knakar i alla golv och trappor, en dörr står och slår någonstans på övervåningen, buskarna utanför slår mot fönstrena och skrämmer fullkomligt slag på mig och de sex ljus som brinner på bordet börjar sakta slockna... Det låter som en dålig spökhistoria, men det är verkligen obehagligt här just nu. Plus att jag har jobbat i tolv timmar och är jättetrött och uppenbarligen lite halvnervig.

Men den här dagen har varit desto bättre. Vi har fått se solen för första gången på länge, vilket alltid sprider lite extra glädje. Imorse var jag och Angus hemma och myste och efter pick up åkte jag och Becca med de tre minsta till Treetops i Camden där de fick leka av sig med tre andra kompisar medan vi åt gudomliga jacket potatoes med chilli och cheese. Det kan mycket väl bli mitt nya favorithak det där eftersom barnen kan leka relativt farofritt och man själv får lite tid över för kaffedrickande.

I övrigt går jag bara omkring och längtar efter våren och sommaren. Min längtan delas givetvis med viss ångest inför min i nuläget osäkra framtid, men ångest i solsken måste ju i vilket fall som helst vara bättre än ångest i blåsigt gråväder så våren får gärna komma snart ändå. Nu ska jag bara vänta på att chefen kommer hem så att jag kan få springa upp och börja med min packning inför på lördag. Jag måste ju åka härifrån redan vid fyra någon gång på natten så det lär inte bli så mycket tid över för det imorgon. Men bara jag får sova lite snart så ska det nog lösa sig ganska snabbt. Nu håller vi tummarna för att Becca är på ingång. Imorgon väntar sovmorgon och det ska bli underbart!


Ge mig sommar illa kvickt!

/Amanda

Hej igen bloggen!
Nu har jag varit dålig en tid och det vet jag. Det blir snabbt en ond cirkel när man glömmer blogga för då blir det bara ännu mer att få med till nästa gång och då måste det avsättas ännu mera tid och då blir det helt plötsligt inte av eftersom man inte orkar, kan eller hinner ta sig tid. Men nu kör vi tycker jag!

Det här har varit en sådan där never ending day som bara pågår och pågår i all evighet. Allting har gått förvånansvärt bra, men både Becca och jag har varit hemma med barnen och inte orkat ta oss för så mycket. När klockan äntligen blev halv fem och det var dags att hämta Fonsie efter tennis och skola så tog vi alla barnen och åkte till The Diner för middag. Väl hemma igen hade klockan hunnit bli sex och då väntade bad och pyjamas för ungarna och lite vin för oss för att få tiden att gå. Därefter fortsätta jag och Caroline kvällen med mera vin, mat och otroligt vacker sång till diverse gammal, nostalgiframkallande musik. Imorgon börjar jag tidigt så jag borde egentligen lägga mig snart, men jag är lite för uttråkad för att göra det och passar därför på att ägna bloggen lite tid innan läggdags.

I helgen var Sandra här och jag blev bortskämd med hotell och grejer i Piccadilly Circus samt allmänt trevligt sällskap från henne och andra gamla klasskompisar. På lördagen gick vi ut på Hoxton Square Bar and Dining, som är ett av Andreas ställen, och det var ganska trevligt, men lite svårt då vi alla hade lite olika mål för kvällen. Jag skulle nog egentligen säga att just den lilla klassåterträffen blev ganska misslyckad och det var oerhört skönt när jag äntligen, efter långa bussresor och promenader i mina nya 12-centimetersklackar i jakt på taxi, kom hem till hotellet igen. Men det var jättekul att träffa alla gamla spintare igen eftersom det inte har blivit så mycket av det tidigare trots att vi redan är fem stycken tjejer som bor här i London.


Sandra på okänd pub i Piccadilly.


Lunch på hotellet.


Förfest hos Ellen.


Ellen, Sandra och Carro.


@ Hoxton Square Bar and Dining.


Covent Garden i söndags.


Brick Lane.

Söndagen spenderades i vanlig ordning på Brick Lane där det givetvis var lika trevligt som alltid och därefter sa jag hejdå till Sandra och flyttade hem till Mapesbury Road igen. Den här veckan har hittills varit ganska seg, men imorgon är det torsdag och då brukar det vända. På fredag kväll ska jag träffa ett par för mig helt okända amerikanska släktingar från mammas sida som har släktforskat upp oss där uppe i norr på ett ganska otroligt sätt. Ingen i släkten har någonsin träffat dem tidigare så jag är först ut och är därför lite nervös. Det ska givetvis bli jätteroligt eftersom vi ändå är ganska nära släkt (kusiner av något slag om jag har förstått det rätt), men det känns väl alltid lite smånervigt att käka middag med ett obekant par från USA bara sådär. Men mamma är jättethrilled och dessutom ganska avis, vilket jag tycker är roligt.

Sedan på lördag bär det av hemåt för en natt och sedan tillbaka igen. Det är mycket nu känner jag, men det är skönt för då går tiden snabbt och det får den gärna göra så här års innan våren kommer. Jag kan också berätta för alla att jag nu med säkerhet kommer att tillbringa den kommande våren hemma i Linkan då vi nu har hittat en ny tjej som kommer hit i slutet av februari. Hon heter Alexandra och vi hade en liten telefonkonferens på 40 minuter häromdagen och jag tror verkligen på henne. Hon verkar glad och härlig, vilket är precis vad barnen behöver. :)

I övrigt rullar allting på som vanligt. Jag åker till Madrid nästa vecka över helgen och hoppas på en awesome helg med min Becka. Vi ska bo mitt i Sol och vädret ser just nu förskräckligt ut, men vi håller tummarna för att få uppleva lite sol i alla fall då det tydligen ska vara Europas soligaste huvudstad. Plus att det är Madrid vi snackar om och en besvikelse är helt enkelt inte möjlig!

Näe, nu sitter jag bara och skriver en massa skit igen. Det håller ju inte! Lika bra att krypa i säng.
/Amanda