amandajackeltoft

Hej igen bloggen!
Nu har jag varit dålig en tid och det vet jag. Det blir snabbt en ond cirkel när man glömmer blogga för då blir det bara ännu mer att få med till nästa gång och då måste det avsättas ännu mera tid och då blir det helt plötsligt inte av eftersom man inte orkar, kan eller hinner ta sig tid. Men nu kör vi tycker jag!

Det här har varit en sådan där never ending day som bara pågår och pågår i all evighet. Allting har gått förvånansvärt bra, men både Becca och jag har varit hemma med barnen och inte orkat ta oss för så mycket. När klockan äntligen blev halv fem och det var dags att hämta Fonsie efter tennis och skola så tog vi alla barnen och åkte till The Diner för middag. Väl hemma igen hade klockan hunnit bli sex och då väntade bad och pyjamas för ungarna och lite vin för oss för att få tiden att gå. Därefter fortsätta jag och Caroline kvällen med mera vin, mat och otroligt vacker sång till diverse gammal, nostalgiframkallande musik. Imorgon börjar jag tidigt så jag borde egentligen lägga mig snart, men jag är lite för uttråkad för att göra det och passar därför på att ägna bloggen lite tid innan läggdags.

I helgen var Sandra här och jag blev bortskämd med hotell och grejer i Piccadilly Circus samt allmänt trevligt sällskap från henne och andra gamla klasskompisar. På lördagen gick vi ut på Hoxton Square Bar and Dining, som är ett av Andreas ställen, och det var ganska trevligt, men lite svårt då vi alla hade lite olika mål för kvällen. Jag skulle nog egentligen säga att just den lilla klassåterträffen blev ganska misslyckad och det var oerhört skönt när jag äntligen, efter långa bussresor och promenader i mina nya 12-centimetersklackar i jakt på taxi, kom hem till hotellet igen. Men det var jättekul att träffa alla gamla spintare igen eftersom det inte har blivit så mycket av det tidigare trots att vi redan är fem stycken tjejer som bor här i London.


Sandra på okänd pub i Piccadilly.


Lunch på hotellet.


Förfest hos Ellen.


Ellen, Sandra och Carro.


@ Hoxton Square Bar and Dining.


Covent Garden i söndags.


Brick Lane.

Söndagen spenderades i vanlig ordning på Brick Lane där det givetvis var lika trevligt som alltid och därefter sa jag hejdå till Sandra och flyttade hem till Mapesbury Road igen. Den här veckan har hittills varit ganska seg, men imorgon är det torsdag och då brukar det vända. På fredag kväll ska jag träffa ett par för mig helt okända amerikanska släktingar från mammas sida som har släktforskat upp oss där uppe i norr på ett ganska otroligt sätt. Ingen i släkten har någonsin träffat dem tidigare så jag är först ut och är därför lite nervös. Det ska givetvis bli jätteroligt eftersom vi ändå är ganska nära släkt (kusiner av något slag om jag har förstått det rätt), men det känns väl alltid lite smånervigt att käka middag med ett obekant par från USA bara sådär. Men mamma är jättethrilled och dessutom ganska avis, vilket jag tycker är roligt.

Sedan på lördag bär det av hemåt för en natt och sedan tillbaka igen. Det är mycket nu känner jag, men det är skönt för då går tiden snabbt och det får den gärna göra så här års innan våren kommer. Jag kan också berätta för alla att jag nu med säkerhet kommer att tillbringa den kommande våren hemma i Linkan då vi nu har hittat en ny tjej som kommer hit i slutet av februari. Hon heter Alexandra och vi hade en liten telefonkonferens på 40 minuter häromdagen och jag tror verkligen på henne. Hon verkar glad och härlig, vilket är precis vad barnen behöver. :)

I övrigt rullar allting på som vanligt. Jag åker till Madrid nästa vecka över helgen och hoppas på en awesome helg med min Becka. Vi ska bo mitt i Sol och vädret ser just nu förskräckligt ut, men vi håller tummarna för att få uppleva lite sol i alla fall då det tydligen ska vara Europas soligaste huvudstad. Plus att det är Madrid vi snackar om och en besvikelse är helt enkelt inte möjlig!

Näe, nu sitter jag bara och skriver en massa skit igen. Det håller ju inte! Lika bra att krypa i säng.
/Amanda