amandajackeltoft

Ledig måndag! Sovmorgon och utflykt till Söderköping och Smultronstället. Nu är Elin här. Vi har lagat massa mat som vi nu har stoppat i oss och ska snart fortsätta kvällen i soffan framför "Eva och Adam". Elin ska bara bygga färdigt min avskärmare till vardagsrummet först. Jag kan höra henne muttra inifrån vardagsrummet så jag kanske ska försöka assistera lite. Imorgon blir det jobb och därefter middag med Lina som tack för de senaste månaderna av andrahandsuthyrning.


Sötnosen Carro och hennes Mary Poppins-glass.


Produktplacering!


Världens sötaste montör.

Nu har hon nästan hunnit bli färdig så jag kan nog till och med slänga upp en bild på det färdiga resultatet. Känns bra att sitta här med datorn och dricka rosé när hon bygger.


Avskärmat och klart!

/Amanda

Godkväll, bloggen!
Jag slog mig precis ner i min nya, lila soffa i min nya lya på Konsistoriegatan. Det mesta är fixat nu, men jag har en liten lista i köket på saker som jag ännu inte införskaffat eller glömt att köpa. Dit springer jag lite titt som tätt när jag inser att det är något jag saknar. Jag måste säga att det känns lite konstigt att vara här. Jag sitter längst ut på kanten av soffan och känner mig liksom lite obekväm i att röra mig här inne. Det känns inte riktigt som mitt. Varken lägenheten eller inredningen. Men det gör det nog snart. Ser fram emot att komma hem och krypa ner i min nybäddade, fluffiga säng senare i alla fall. När jag vaknar imorgon kommer allting säkert kännas helt perfekt.








Bjuder på ett par snabba bilder på lägenheten och en av en väldigt trött Amanda. Nu sticker jag iväg till Elin för en myskväll med henne och Cirri. De har lagat tacopaj och ringde precis för att meddela att den var färdig. Herregud, vad skulle jag göra utan dem. Mina små pärlor! <3

/Amanda

En liten lista på saker jag inte kan leva utan.
/Amanda

Det är faktiskt ingen dålig kombo! Lakritsnappar och rosévin alltså. Det är så jag har spenderat min kväll idag. I soffan, tittandes på Easy A och med regnet som bakgrundsmusik genom balkongdörren. Mysigt! Tidigare idag har jag varit hos mormor samt sprungit på stan och shoppat lite saker till nya lyan med mamma. Den är målad nu och golvet är slipat, men för tillfället står där bara en soffa och fyra stolar så det är inte riktigt läga att flytta in än.

Imorgon vankas det jobb igen. Tre långa morgonpass nu i helgen, men sedan har jag två dagar ledigt igen så det blir inga problem. Ska faktiskt till och med bli lite skönt att gå till jobbet imorgon. Jag gillar det fortfarande! :) Men nu hoppar jag in i duschen och sedan ska jag ge serien Pretty Little Liars ett försök...

/Amanda

Jag kom nyligen hem efter en middag på Storan med Carro och våra mammor. Vin, mat och trevligt sällskap är helt klart ett bra sätt att avsluta en lång arbetsdag och inleda två lediga dagar på. Nu sitter jag i soffan och äter Marabous nya Caribbean-choklad med kokos och banan.


Mamma, Carro och Helene.


Mor och dotter. Lika söta båda två.

Jag har jobbat nu måndag och tisdag, men var ledig i helgen. Och nu är jag som sagt ledig både imorgon och på torsdag så jag har blivit lite bortskämd de senaste dagarna. Så nu sitter jag uppe som ett trotsigt barn och vägrar gå och lägga mig bara för att jag inte behöver. Egentligen är jag så trött att jag skakar, men vad spelar det för roll när jag kan sova hur länge jag vill imorgon?


Slänger upp en bild ifrån grillningen/utgången i lördags också.

Nu ska jag spendera lite quality time med min TV.
/Amanda

Jag sitter här och tänker på kaffe. Varm, nybryggt, starkt kaffe! Det finns inget sådant i min lägenhet. Inte ens lite ljummet, pulverkaffe har jag, så jag får vänta tills jag kommer till jobbet. Där finns det alltid kaffe! Det gillar jag. Jag jobbar från tre till halv elva och imorgon är jag ledig.

Veckan har passerat förbi utan att några större saker har inträffat. I torsdags var vi hemma hos Elin och lagade mat och dansade innan vi gick ner på stan och fortsatte festandet. Sedan dess har jag haft ett stort, blågrått blåmärke på vänstra knät. En liten påminnelse om det åh så graciösa fallet utanför 55:an i torsdags natt. Jag skyller på helvetesskorna.







Nu ska jag försöka ta tag i disken innan jag springer till jobbet. En lång kväll med extrem belastning väntar. Alla är visst sjuka nu och vi är ganska ordentligt underbemannade. Men men. Det är bara att sätta på sig headsetet och köra hårt. Imorgon väntar ledigheten!

/Amanda

Bloggen dör. Det gör den. Men här är i alla fall ett par bilder från mina senaste veckor.


Jag och hjärtat på Brickan förra helgen.


Brendan och Carro.


The Dove. Dessvärre inte lika fint när tidvattnet är lågt.


Kebab mitt i natten.


Picknick i Lammas Park.


Alexanders gula rum i Northfields.


Berg med las chicas i måndags.


Onyttigheter och solsken.


Jordgubbar! <3


Matlagning hos Tove innan MK i måndags.


Linnea och jag hos Tove.

De senaste veckorna har gått läskigt fort. Jag har jobbat, varit i London, jobbat lite till, irriterat mig på regnvädershelvetet, glatts åt solskenet som följde, träffat kompisar, jobbat på min sommaralkoholism och hängt i Bergs slussar med mera... Jag jobbar och försöker utöver det få ut så mycket som möjligt av min lediga tid. Imorgon är jag ledig och det väntas bad med mamma och lillebror. Kvällen spenderas sedan med en massa fina tjejer, vin och matlagning.

/Amanda

Här sitter jag! I Carros lägenhet i Fulham och vräker i mig Sensations Thai Sweet Chilli chips så att jag får ont i magen. Vi kom nyss hem ifrån Hammersmith och lyckades precis missa regnet som nu öser ner utanför fönstret. Carro står i duschen och snart är det väl dags att korka upp den första vinaren och komma i stämning inför kvällen.

Jag var så fasligt trött när jag anlände till Liverpool Street igår. Efter sju timmar av varvad vakenhet och sömn på bussar, flyg och sedan bussar igen var det svårt att hitta energin att ge sig ut och göra Brick Lane. Men som tur var hade jag världen bästa Starbucks nära tills hands och efter en stor kaffe därifrån var jag snart på topp. Vi gick som vanligt direkt till matmarknaden som nu hade utökats med en trevlig italiensk mathörna och efter ett stort pastaintag fortsatte vi till Vibe. Sedan rullade dagen förbi snabbt och avslutades slutligen på Water Poet efter ett par drinkar för mycket. Jag åkte sedan "hem" till Kilburn eftersom Carro hamnade hos Brendan och Alexander hos Amel. Jag genomgick dessutom ett mindre sammanbrott på vägen till huset i en kombination av lättnad, saknad och fördröjd ångest. Och jag måste säga att jag är glad att jag inte bo här längre. Det passade nog inte mig så bra det här London-livet. Inte vardagen i alla fall... Jag tycker mycket bättre om att komma hit och bara chilla så här några gånger om året. Det är bra det. Festligt liksom!



Och ikväll är det fest igen. Elk står på schemat där det väntas drinkar för halva priset hela kvällen. Jag, Carro och Alexandra är givna och sedan får vi se vilka mer som blir sugna. Men nu ska jag prova mina nya inköp från Primark och se efter om vinet är kylt än.

Pusshej!
/Amanda

Hallelujah! Jag har avklarat hela min första arbetsvecka och har nu nästan en veckas ledighet att se fram emot. Jag kom nyss hem och sitter nu som paralyserad i min stackars fläckiga soffa och funderar över hur jag ska orka packa, diska, städa, organisera... Gud, vilken dag det var på jobbet. Allt krånglade på samma gång och inte fick jag någon lunch heller för att allt blev så stressigt. Men något har jag väl lärt mig idag också hoppas jag. Nu tänker jag dock lägga larmhanteringen åt sidan en stund och fokusera på min ledighet.

Imorgon tar jag Skavsta-bussen klockan tio över sju och möter efter ett antal timmars resande upp Carro och Bojjan på Liverpool Street för en lång, härlig dag på Brick Lane. Sedan väntar några dagars allmänt häng och på onsdag kväll sticker jag tillbaka igen. Jag får världens krampkänsla i magen när jag tänker på resandet. Jag orkar inte, orkar inte, orkar inte. Det har blivit lite för mycket hattande den senaste tiden och jag skulle gärna undvika transporttiden om det var möjligt. Men men, egentligen är det ganska fascinerande att jag kan ta mig från min lilla lägenhet i Linköping till Brick Lane på bara sju timmar. Jag pallar nog. Det är ju för en god sak!

Nu har jag precis öppnat en cider i ett försök att få någon slags härlig ledighets/helgkänsla. Väskan ligger fortfarande tom på golvet och disken sedan igår ockuperar diskbänken. Dags för handling, med andra ord!



Vi hörs på torsdag om inte innan!
/Amanda

Fredag! Jag jobbar imorgon, men börjar först klockan tre på eftermiddagen så det blev lite fredag för mig också idag. Frida, Becka, Cirri och Elin var här. Becka har nämligen kommit hem från Barcelona nu. Det är sjukt att jag inte har sett den kvinnan sedan i december. Men det känns som att tiden har stått still här hemma och att allt är precis som vanligt nu när vi alla är på plats igen. Konstig känsla!


Exakt så här snygga var vi för ett par timmar sedan.

Nu ska jag sova. Länge och utan att ställa någon väckarklocka. Imorgon väntar jobb och packning. Sticker tidigt på söndag och kommer hem igen sent på onsdag kväll. London, ledighet, Bojjan, Carro...! Jo, det här kommer bli ett par bra dagar!

/Amanda

Tredje maskinen tvättas för fullt nere i tvättstugan. Jag har sovit tre effektiva timmar i natt och är relativt pigg för tillfället. Om lite drygt en timme ska jag möta upp nya hyresvärden för besiktning av lägenheten och sedan blir det en snabb lunch med mamma innan det bär av till jobbet för ett litet, trevligt kvällspass. Sista dagen med Andreas, min fadder, och sedan är det kört. För mig, för kunderna, för företaget! Nej då, men det ska nog gå bra... Vi håller tummarna!

Nu tänkte jag ta tag i det där berget med disk som jag har tittat på de senaste veckorna. Och sedan måste jag faktiskt skynda iväg. Ikväll sover jag i Ljungsbro för jag har lovat att köra hem Anders som ska ut och roa sig. Och sedan är det bara två jobbpass kvar innan jag sticker till London. Semester typ! :)


/Amanda

Varför, varför har jag suttit uppe och tittat på hockey med Robert, Linnea och Daniel hela natten? Varför går jag och lägger mig klockan fem på morgonen när jag har tvättid klockan sju? Fy, vad trött jag är!

Godnatt!
/Amanda

Så ligger det till, det finns inget jag kan delge er som inte tråkar ihjäl er. Jag har jobbat nio timmar i dag varav den sista till största delen gick åt till okontrollerade skrattattacker till följd av de tidigare åtta timmarnas arbete. Kvällen har jag spenderat med Carro och Elin, ätandes kebabpizza och tittandes på "I rymden finns inga känslor".

Igår hade vi en liten Spint-reunion på Ågatan med åtta gamla klasskompisar och det blev ganska sent (senare än planerat i varje fall), så idag tänkte jag försöka få lite mer sömn. Jag börjar halv tolv imorgon så jag får en hel extra halvtimme på morgonen jämfört med idag. Inte för att det på något sätt är nödvändigt, men ibland är det skönt att börja dagen långsamt. Jag har ingen frukost hemma heller så då får jag gott om tid att köpa och inta den också. Mysmorgon med andra ord! Och så blir det myskväll och vin med Linnea på kvällen. :)

Men nu: Sängen!

iBuenas noches!
/Amanda

Söndagkväll! Söndagsångesten är närvarande, men kontrollerad. Jag borde sova, men är inte trött. Sov ganska länge imorse och tänkte försöka blogga lite innan jag slutligen tvingar mig själv i säng.

Igår fyllde Elin år. Jag, Carro och Rebecka började kvällen hemma hos henne med vin, cider, drinkar, allsång och presentöppning. Sedan hade vi planerat för utgång och trots att jag gav Ågatan ett tappert försök så misslyckades jag och bestämde mig för att gå hem redan i kön. Men det blev ändå en trevlig kväll och jag var så trött att jag troligen inte hade haft kul ute ändå. Jag vaknade med nackspärr i soffan vid tjugo över tre i natt och undrade hur tusan jag hade kunnat tillåta mig själv att somna där.





Lite bilder från gårdagen.

I förmiddags tog jag tåget till Rimforsa. Att åka tåg dit på sommaren gör mig alltid så barnsligt förtjust i livet. Jag tror kanske att tågsträckan mellan Linköping och Rimforsa kan vara något av det allra mysigaste i östgötsk naturväg. Det är bara skog, sjöar, näckrosor, hästar, bäckar, solsken, broar, små söta samhällen, stugor och kor överallt. Så jag satt där med min latte och ett leende på läpparna och tittade ut genom fönstret i 40 minuter och tyckte att livet kändes ganska bra. Sedan tar det ungefär två minuter innan man glömmer bort den där känslan och allt blir som vanligt igen, men åh, vad trevligt jag hade där en stund.







Så idag har jag alltså tagit mig an rollen som engagerad storasyster och spenderat lite tid med mina små, rara Rimforsa-bröder. Jag kom hem igen vid sju-tiden och har i princip inte gjort en enda vettig sak sedan dess. Men så får det kanske vara på söndagar. Imorgon börjar jag klockan elva och jobbar fram till nio på kvällen. Vill inte ens tänka på hur trött mitt stackars huvud kommer vara imorgon kväll. Men nu ska jag sussa!

/Amanda

Det är helg. Det är lördag. Det är Elins födelsedag! Och ikväll är det fest! Jag kom ganska nyss hem från jobbet och springer omkring i en nedsläckt lägenhet med neddragna rullgardiner i jakt på en trötthetskänsla. Jag tänkte försöka sova lite innan jag ska över till Elin där det blir förfest med Becka och Carro.

Jag började tidigt imorse också. Att komma till jobbet klockan halv sju en lördag är som att vara liten och komma först till dagis. Det är precis samma känsla. Det är lugnt och tyst och det är ingen som ens har tänt lamporna än. I nästan två timmar satt jag och stirrade in i en näst intill tom skärm och vi fick bokstavligen slåss om larmen för att ha något att göra. Men efter ett par timmar släppte det och därefter flöt dagen förbi fort.

Imorgon är jag ledig och jag har lovat alla mini-bröderna att komma ut till Rimforsa. Men det blir nog en ganska snabb tur. Sedan väntar en veckas jobb och på söndag sticker jag till London (igen!). Men nu måste jag ta tag i mig själv och rota fram något som jag kan ha på mig ikväll. Det blir inte lätt i min stackars ödelagda garderob, men det är värt ett försök.

Trevlig helg!
/Amanda

Hej och hå, vilken dag det har varit. Händelserik och lagom stressig. Den började klockan 04.50 imorse när jag väcktes av min mobil som berättade att det var dags att stiga upp och gå till jobbet. Med tre timmars sömn i bagaget och en djävulsk baksmälla gjorde jag mig redo för min första riktiga arbetsdag. De första timmarna fram till lunch gick galet långsamt och att larmhantera bakis är därför ingenting jag kan rekommendera. Men arbetsdagen avslutades lyckligtvis redan klockan två och jo, jag är ändå relativt nöjd med min insats.

Efter jobbet mötte jag upp Carro för lite hemlighetsstämplade aktiviteter på stan och därefter följde jag med mamma ut till Ljungsbro. På vägen ut dit hann jag dessutom med att skriva kontrakt för min nya lägenhet som jag får i augusti samt köpa soffa och lite annat smått och gott att ställa i den. Så nu är jag all set and ready to move. Eller delvis i alla fall, det finns ju fortfarande en del annat att inhandla såklart.






Lite fina bilder på fina människor från igår.

Igår var Carro och Alexander här och gjorde livet underbart. Vi satt och diskuterade livet på balkongen och avslutade kvällen med en snabb tur till NH. Nu har jag precis tagit en Soñodor och ska bara dricka upp mitt te innan jag går och lägger mig. Planen är att sova (minst!) sex timmar i natt. Och imorgon börjar jag jobba vid halv sju. Då ska jag slå mitt personliga larmrekord. Det ni!

/Amanda

Så här ser läget ut just nu. Imorgon jobbar jag min första dag ensam. Who cares! ;)

/Amanda

Långhelgen är slut och vardagen är tillbaka. Spontan känsla gällande det: Toppenskönt! Jag vet inte varför, men jag trivs så bra på jobbet framför min dator med mina koder och mina kortkommandon och larmhandhavanden. Det finns alltid något att tänka på och det finns inte mycket tid över till andra destruktiva tankar. Jag hade ett litet samtal med mina utbildare idag också och enligt dem finns det ingenting att klaga på vad gäller mitt arbete. Och sådant är ju alltid kul att höra! På torsdag har vi prov och sedan är det dags för oss små nykläckta att lämna boet och prova våra egna vingar. Nervöst, men roligt antar jag.

Imorgon sticker jag ut till Ljungsbro direkt efter jobbet. Jag har lovat att fixa käk till familjen som kommer hem från Spanien vid åtta-tiden. Sedan väntar en kväll med Alexander på torsdag, jobb fredag, lördag och utgång för att fira Elins födelsedag på lördag kväll.


Random bild, bara för att vi ser sådär förskräckligt uttråkade ut.

Nu ikväll finns det nog inte energi till så mycket intressant. Jag tänkte släpa mig iväg till ICA för att inhandla något onyttigt och göra ett seriöst försök att bli beroende av tv-serien "The only way is Essex" som börjar ikväll.

/Amanda

Måndag och nationaldag idag. Ledighet! Förmiddagen spenderades med mormor och eftermiddagen/kvällen med Frida och Sofie. Vi åkte fram och tillbaka genom hela Linköping med omnejd i jakt på en trevlig spot att sola, käka glass och bada på. Badandet fick vi skippa, men resten blev av. Så jag tillbringade kvällen med dessa fina flickor och tänkte att livet nog kanske inte är så dumt ändå.

Nu är jag hemma igen. Allt är lika segt som vanligt. Jag sitter i soffan och tittar på min avstängda tv. Funderar på när det är dags att söka hjälp. Försöker glädjas åt jobbet, tittar i kylskåpet, hittar ingenting som möjligtvis kan förtäras och återvänder till soffan. Sitter lite till. Googlar mina symptom och tänker att det nog kanske är dags att ta tag i sig själv, sluta deppa. Irriterar mig på min sårbarhet. Kollar RyanAir i jakt på en billig flygbiljett till var-som-helst. Kollar kontot och lägger sedan snabbt ner biljettletandet igen. Funderar lite på livet och inser att jag inte förstår mig på det. Men kanske är det bara så... Att man inte alltid förstår sig på allting. Att man inte alltid kan vara på topp! Jag vet inte, jag förstår inte och jag ger upp. Nu är det så här och så är det med det! Livet vill inte samarbeta och då får det väl vara så. Jag överlever nog ändå. Imorgon biter jag ihop, sätter på mig mina röda Securitas-tröja och går till jobbet precis som vanligt. Och ingen kommer att märka någonting! Jag är världens gladaste och jag kan om jag vill. Men man måste få bråka tillbaka ibland. Man måste få säga till livet att det kan dra åt helvete om det ska hålla på att jävlas på det här viset. Och tro nu inte att jag inte vet att det finns barn som svälter och krig och elände och fan så mycket värre saker på andra platser än här i min lilla etta. Jag vet och jag förstår. Allting är relativt. Men just nu är det så här det känns och jag måste få deppa lite i min ensamhet för att kunna leka glad och positiv larmoperatör resten av veckan.

Tack och hej!
/Amanda

Termometern visar 27 grader. Solen skiner, bikinin är på och det mousserande vinet ligger nedpackat i väskan, redo att intas i första bästa solstol. Jag har ätit drömmar (kakorna, ni vet) till frukost och ska strax springa iväg till bussen där Carro väntar.



Så nu kör vi! På med solglasögonen och ut i solen!
/Amanda