.....

Måndag och nationaldag idag. Ledighet! Förmiddagen spenderades med mormor och eftermiddagen/kvällen med Frida och Sofie. Vi åkte fram och tillbaka genom hela Linköping med omnejd i jakt på en trevlig spot att sola, käka glass och bada på. Badandet fick vi skippa, men resten blev av. Så jag tillbringade kvällen med dessa fina flickor och tänkte att livet nog kanske inte är så dumt ändå.

Nu är jag hemma igen. Allt är lika segt som vanligt. Jag sitter i soffan och tittar på min avstängda tv. Funderar på när det är dags att söka hjälp. Försöker glädjas åt jobbet, tittar i kylskåpet, hittar ingenting som möjligtvis kan förtäras och återvänder till soffan. Sitter lite till. Googlar mina symptom och tänker att det nog kanske är dags att ta tag i sig själv, sluta deppa. Irriterar mig på min sårbarhet. Kollar RyanAir i jakt på en billig flygbiljett till var-som-helst. Kollar kontot och lägger sedan snabbt ner biljettletandet igen. Funderar lite på livet och inser att jag inte förstår mig på det. Men kanske är det bara så... Att man inte alltid förstår sig på allting. Att man inte alltid kan vara på topp! Jag vet inte, jag förstår inte och jag ger upp. Nu är det så här och så är det med det! Livet vill inte samarbeta och då får det väl vara så. Jag överlever nog ändå. Imorgon biter jag ihop, sätter på mig mina röda Securitas-tröja och går till jobbet precis som vanligt. Och ingen kommer att märka någonting! Jag är världens gladaste och jag kan om jag vill. Men man måste få bråka tillbaka ibland. Man måste få säga till livet att det kan dra åt helvete om det ska hålla på att jävlas på det här viset. Och tro nu inte att jag inte vet att det finns barn som svälter och krig och elände och fan så mycket värre saker på andra platser än här i min lilla etta. Jag vet och jag förstår. Allting är relativt. Men just nu är det så här det känns och jag måste få deppa lite i min ensamhet för att kunna leka glad och positiv larmoperatör resten av veckan.

Tack och hej!
/Amanda

Kommentarer
Postat av: Alexander

Inte nog med att du är söt, smart och snäll - du är rackarns insiktsfull, mogen och allmänt AWESOME också! Har du ingen gräns, människa? Puss, snart ses vi!

2011-06-07 @ 08:21:15
URL: http://fingret.wordpress.com
Postat av: Kusin

Mandis, du ska se att det känns bättre när du minst anar det. Då kommer du att se tillbaka på detta och le åt att du var 20 år o deppig, tänk på att du har minst 60 år kvar att leva o skratta. Stod i Corren häromdagen att när man har negativa tankar eller har svårt att hitta glädjen så ska man se på det som en tevetablå - byt kanal! Försök växla spår, se det positiva som garanterat finns i ditt liv. Man påverkas jättemycket av sina egna tankar men den enda som kan ändra dem är du, ingen annan.

Jäklar vad jag lät som en amatörpsykolog nu, hade platsat hos Dr Phil :) Hur som helst gumman så vet du att du alltid har familj o vänner som stöttar dig. PS: Tjata lite på Ywonne om bidrag till USA-resa, vore grymt kul om du följde med! Massor med kramar Louise

2011-06-07 @ 08:25:18
Postat av: Anonym

Mandis hj´rtat mitt! Det blir sa har ibland och det loser vi tillsammans. Det har varit lite mycket for dig med allting och mar man inte bra kan man inte gladjas, men det kommer du att gora, och vi far do what it takes to get you there. Du ar du och har all potential in the world to do what you want so hang in there. puss mamma

2011-06-07 @ 19:44:34
Postat av: Amanda

Tusen tack, för att ni är så fina och hjälpsamma allihop! Det hjälper verkligen att veta att jag har så många underbara människor i mitt liv! <3

2011-06-07 @ 21:37:18
Postat av: Sofie

min pärla, du vet att jag alltid finns där för dig och jag kommer alltid stötta dig. vi kommer klara det här tillsammans <3

2011-06-08 @ 19:36:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0