amandajackeltoft

Fy fan, vilken jävla helg jag har haft. Den började vid sex i fredags när jag sprang iväg ifrån jobbet ett par timmar tidigare för att hinna med alla bussar och tåg som skulle ta mig till Gatwick. Väl där var planet (givetvis) försenat en timme och när jag väl kom fram till Madrid vid halv två så hade tuben av okänd anledning redan hunnit stänga. Av ren snålhet vägrade jag betala omkring 35 euro för en taxi och hittade som tur var ett gäng medresenärer från London bestående av en spanjorska och två Brighton-bor som jag till slut delade en taxi med. Jag var väl slutligen framme på Duque de Liria vid halv tre där jag möttes av en väldigt överexalterad Irina och ett par kompisar till henne. Jag var dock alldeles för trött för att ens orka låtsas vara intresserad av utgång och gick hem tidigare än de övriga för att sova. Hela stämningen var för övrigt väldigt pressad bland de redan boende i residenset på grund av anledningar som inte bör publiceras i bloggen.


Bruno, Konstantin, Irina och Marta utanför residenset.

Jag väcktes tidigt i lördags och har fått alldeles för lite sömn den här helgen. Jag lyckades dock göra det bästa av lördagen och spenderade hela förmiddagen med att vandra omkring ensam på stan i jakt på diverse klädesplagg att fylla mitt lilla handbagage med. Jag lyckades ganska bra och återvände hem till residenset där jag senare följde med Irina och hennes kompis till Nino's. Spenderade väl hela eftermiddagen och kvällen där efter att Irina hade gått hem och drog sedan med mig Bruno och Matthijs till Dreams. Jag kom väl i säng vid sextiden på morgonen och var uppe igen vid tio, så även den natten förlorade jag ganska mycket sömn.

Planen för söndagen var för min del att ta mig iväg till Bilbao för att vandra omkring lite i den delen av staden, men jag fastnade i residenset och kom inte ut förrän vid halv fyra-tiden då Irina och jag bestämde oss för att gå till v.o-bion för att se "Eat Pray Love" som faktiskt var riktigt bra. Vi fällde några tårar båda två och gick därifrån funderandes över våra liv. Senare på kvällen lagade vi mat och delade ett par flaskor vin hemma i residenset innan jag bestämde mig för att försöka sova några timmar innan min hemresa nu inatt. Jag var tvungen att åka därifrån vid fyra och kom hem precis lagom till jobbet imorse, så nu är jag riktigt trött kan jag lova. Jag babysitter dessutom ikväll så jag får nog inte gå och lägga mig på ett par timmar än. Barnen sover redan, men jag vågar inte lägga mig ifall de vaknar. Jag är dock ganska säker på att jag kommer att somna i soffan snart oavsett hur hårt jag anstränger mig för att hålla ögonen öppna.


Irina igår kväll.

Imorgon väntar SOVMORGON, därefter svenska kyrkan och på kvällen ska vi in till Soho och småfesta lite eftersom jag inte kommer att vara här i helgen. Det känns skönt att vara tillbaka igen efter den här ganska utdragna helgen i Madrid, men jag känner absolut ingen "Home sweet home"-känsla. Jag måste faktiskt säga att jag fortfarande känner mig betydligt mer hemma i Madrid än vad jag gör här, trots att jag har varit här lika länge som jag var där nu. Men så är det ju Madrid vi pratar om också, "mi Madrid"! Och jag tror inte att London kommer att kunna slå den staden på många veckor än. Men vem vet? Jag kanske blir störtförälskad snart. En sak är i alla fall klar. iEstoy enamorada de Madrid! Och jag är jättetacksam för att Irina har tagit så bra hand om mig, både nu i helgen liksom när jag bodde där förra hösten.

/Amanda