amandajackeltoft

Nu har det hänt, tror jag. Min kropp har fått nog av alla läskiga barnbaciller som den har fått leva med de senaste veckorna och helt enkelt givit upp kampen. Jag trodde att alla snuskiga pengar som man hanterade dagligen på ICA skulle ha gett mig ett bra grundförsvar mot andras baciller och grejer, men nu sitter jag ändå här och har sådär galet ont i halsen och kan bara inte få nog av Strepsils och te. Glass äter jag också, såklart, för det hjälper nästan alltid mot halsont. Och även om det inte skulle lindra smärtan i halsen, så är det i alla fall en garanterad stämningshöjare oavsett tidigare sinnestillstånd.

Så idag har jag jobbat tolv långa timmar och imorgon har jag sovmorgon, så planen är att bli frisk under natten. Jag har ändrat schemat lite från att jobba heldagar onsdag och fredag till att göra det tisdag och fredag. Rosie har bytt skoldagar och eftersom jag inte har några problem med en sådan schemaändring så kör vi hädanefter så istället. Idag var också första dagen som svenska kyrkan öppnade sin barnverksamhet för säsongen så jag, Hank och Wednesday spenderade ett par timmar där mitt på dagen. Det var också första gången för mig med barnvagn på bussen och herregud, vad jag önskar att det också var den sista. För det första så går den jäkla buggyn inte att styra och för det andra så är Londons kollektivtrafik inte alls utformad för att passa barnvagnar och de stackars satar som tvingas köra omkring på dem. På vägen till kyrkan gick det förvånansvärt bra, men på hemvägen, då vi befann oss på en betydligt mer central plats, tog det oss ett antal försök innan vi slutligen lyckades ta oss ombord på en av bussarna utan tillsägelse om att den "redan var full". Så vi hann precis hem i tid för att skicka iväg Hankie till simskolan och sedan dess har jag hållt mig inomhus. Imorgon vet jag inte hur arbetsdagen är upplagd, men jag ska i varje fall träffa Caroline efter jobbet.

Nu ska jag ta en dusch och sedan blir det skype med Martin en stund innan jag går och lägger mig. Sov sött!

/Amanda