amandajackeltoft

Jag har lunginflammation! Såklart! Varför skulle jag inte ha det? Det är ungefär den turen jag har haft de här senaste månaderna. Inflammationerna och sjukdomarna har avlöst varandra och nu börjar jag bli trött på det. Jag sitter i Ljungsbro och önskar att jag kunde gå ut på en promenad. Det har snöat, men det är soligt och varmt ute, så en promenad till Skarpåsen och tillbaka vore perfekt. Men problemet är att det är fem kilometer dit och det orkar jag aldrig i det här tillståndet. Jag har dessutom ingen nyckel så jag kan inte lämna huset utan att låsa. Men William kommer hem snart och då tänkte jag passa på att komma ut en stund. Jag måste börja ta mig tillbaka till någon slags verklighet nu efter så pass många dagar hemma i tv-soffan.

Den 7 maj ska jag åka tillbaka till London. Lördag till onsdag! Det blir någon slags omvänd weekend, men det ser jag verkligen fram emot. Det var skönt att lämna London bakom sig för tre veckor sedan. Det var en sådan lättnad att komma ifrån det där huset, barnen, arbetstiderna... Alla väskor var packade och jag tog med mig allting (förutom en alldeles för högklackad sko, som jag råkade glömma kvar inne hos Caroline, den vänstra, för den andra kom jag ihåg) och tänkte inte komma tillbaka. Inte dit i varje fall, inte till det livet. Men nu har jag börjat sakna livet runt om kring. Staden, helgerna, vädret, tempot... Så att få tillbringa fyra dagar där, utan jobb och måsten, i mitten av maj kommer att bli toppen. Och Caroline D. har semster så hon har all möjlighet att hänga med mig från morgon till kväll. Yeeey!


Vid Themsen nere vid Tower Hill.

Nu ska jag ta med mig en kopp te ut på balkongen och läsa ut min bok innan William kommer hem från skolan. Är man ändå hemma och är sjuk får man göra det bästa av saken! :)

/Amanda